Moje Öholm

Moje Öholm
ilustracja
Data i miejsce urodzenia

21 grudnia 1883
Szwecja

Data i miejsce śmierci

14 września 1954
Szwecja

Dorobek medalowy
Reprezentacja  Szwecja
Mistrzostwa świata w wieloboju
brązDavos 1908wielobój

Mauritz "Moje" Öholm (ur. 21 grudnia 1883 – zm. 14 września 1954[1]) – szwedzki łyżwiarz szybki, brązowy medalista mistrzostw świata i trzykrotny medalista mistrzostw Europy.

Kariera

Pierwszy sukces w karierze Moje Öholm osiągnął w 1907 roku, kiedy zwyciężył podczas wielobojowych mistrzostw Europy w Davos. Wygrał tam biegi na 500 m, 1500 i 5000 m, a na dystansie 10 000 m zajął trzecie miejsce. Wynik ten powtórzył na rozgrywanych rok później mistrzostwach Europy w Klagenfurcie. Tym razem zwyciężał na dystansach 500 m, 5000 i 10 000 m, a w biegu na 1500 m był drugi za Oscarem Mathisenem z Norwegii. W tym samym roku był też trzeci podczas wielobojowych mistrzostw świata w Davos. W zawodach tych wyprzedzili go jedynie Oscar Mathisen i kolejny Norweg, Martin Sæterhaug. W poszczególnych biegach tylko raz znalazł się w pierwszej trójce - w biegu na 500 m był drugi za Johanem Vikanderem z Wielkiego Księstwa Finlandii. Ostatni medal zdobył w 1909 roku, zajmując trzecie miejsce na mistrzostwach Europy w Budapeszcie. Uplasował się tam za Oscarem Mathisenem i Thomasem Bohrerem z Austro-Węgier. We wszystkich biegach stawał tam na podium, zajmując drugie miejsce w biegu na 500 m oraz trzecie na pozostałych dystansach.

Bibliografia

Przypisy

Media użyte na tej stronie

Speed skating pictogram.svg
Pictograms of Olympic sports - Speed Skating
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Swedish merchant flag 1844-1905
Moje Öholm by Torsten Schonberg.jpg
Autor: Internet Archive Book Images, Licencja: No restrictions

Identifier: skmtbildenochd00lauruoft (find matches)
Title: Skämtbilden och dess historia i konsten
Year: 1910 (1910s)
Authors: Laurin, Carl Gustaf Johannes, 1868-1940
Subjects: Caricature -- History Caricature and cartoons, European -- History Wit and humor, Pictorial -- History
Publisher: Stockholm : P. A. Norstedt
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: MSN

View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.

Text Appearing Before Image:
437- >Fan. hva öfverklassen ä bra att ha i alla fall.> Teckning i Söndagsnisse af Oscar Anderson 1901. En sprudlande fantasi, tokroliga uppslag och den viktigaegenskapen att kunna stryka under det väsentliga fanns hos OscarAnderson. Bilden 437 är både vacker och lustig, det är bara skada,att scenen ej kan vara svensk, ty äfven hos vår allra finasteöfverklass kan man ej i vårt karga land träffa pä en så hög-aristokratisk sittplats som den, där den filosofiske allt igenomosvenskt resonerande busen slagit sig ned. Motsättningen mel-lan hans ovärdade gestalt och den starkt tuktade parken medsin monumentala marmorbänk är både vacker och rolig. I december 1901, då Nobelprisen för första gången utdela-des och då den åldrige franske lyrikern SuUy Prudhomme utsågstill den förste litteräre pristagaren, hade mången tänkt sig, att man 586 f^O)t OHOuvy ! NNt MA^VAOt Af VAQlOS-
Text Appearing After Image:
438. Skridskoäkaren Moje Öholm. reckiiing i samlingen •Idrottsmän ■ af Torsten Schonberg. 587 SVERIGE. hellre borde korat en af de stora idékämparna, hvilkas namnljuda öfver världen, och ej den formfulländade, tankedigre, menutanför Frankrike föga kände akademikern. Oscar Levertinskref då en af sina mästerliga artiklar, där han riktade en kritikmot Svenska akademiens val, hvilket gaf Oscar Anderson anled-ning att skildra Levertin som riddaren i sagan, trängande in idet sofvande slottet för att väcka prinsessan. Dörrvaktaren, C.D. af Wirsén, slumrar, harpoklangen har tystnat. De aderton hasomnat in frän sina vattenglas. Jämför man en sådan helsidamed dem, som under de föregående åren förekommit, måsteman erkänna ett stort konstnärligt framsteg (bild 436). Oscar Anderson ritade äfven, ehuru ej sä ofta, en sorts va-relser, för hvilka svenska skämttecknare haft en panisk förskräc-kelse, vackra damer. Tyvärr hade dessa hans teckningar sällanen sven

Note About Images

Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of these illustrations may not perfectly resemble the original work.